Dressyr

Dressyr

Om du är intresserad av hästar har du med största sannolikhet någon gång sett en tävling i dressyr på tv. Hästen rör sig dansande över det välkrattade underlaget, helt i samspel med sin ryttare, medan vacker musik flödar ur gömda högtalare. Övningarna är väldigt vackra och ser oerhört komplicerade ut, ändå rör sig ekipaget till synes helt utan ansträngning. Att blir duktig på dressyr tar tid, precis som med vilken annan sport som helst, men precis som med allting annat kan du bli riktigt duktig och gå långt om du lägger ner den tid som krävs och aldrig ger upp. Snart är det kanske du som dansar fram på tv:n.

Dressyr – En konstform

Målet med dressyr är en lydig häst som reagerar på alla de små rörelser ryttaren ger ifrån sig och på så vis rör sig som den skall utan någon synbar hjälp. En häst tränad i denna disciplin skall vara skön att rida, samtidigt som den mjukt och smidigt följer sin ryttares alla signaler. Dressyren främjar samarbetet mellan häst och ryttare och en riktigt duktig ryttare blir efter hårt arbete ett med sin häst. Det är en oerhört vacker sport att titta på. Det är inte konstigt att dressyren också är en väldigt omtyckt OS-gren, inte bara i Sverige utan över hela världen.

I dressyr är det av yttersta vikt att hästen går på tygeln. Det innebär att ryttaren har en stadig hand och att hästen på så vis kan ta stöd i bettet och tygeln. När hästen går på tygeln rör den sig samlat och böjer nacken på ett korrekt sätt. Hästen skall lugnt tugga på bettet, samtidigt som bakbenen följer frambenen och kroppen ständigt driver framåt. Allt detta skall ske utan att ryttaren till synes gör något som talar om detta för hästen. När ett ekipage har tränat tillräckligt länge och börjat tävla i de högre klasserna känner de varandra utan och innan och mycket lite skänklar behövs.

Dressyr är en vacker sport

Flera olika klasser

Dressyren är indelad i flera olika klasser, allt från lätta klasser, lätt C till lätt A, till Grand Prix klasser. Olika klasser innebär olika rörelser, allt beroende på svårighetsgrad. I lätt C ingår till exempel ryggning, volter och tempoökningar medan det i Grand Prix finns byten i varje steg, piaffer och passager. Det finns även medelsvåra C, B och A klasser, där A är den svåraste. Likaså är lätt A den mest avancerade av de lätta klasserna. Dressyr ingår även i andra tävlingsformer, till exempel fälttävlan. Där är övningarna anpassade för ett annat syfte och bedöms av den anledningen något annorlunda.

Dressyr finns också i något som kallas kürprogram, vilket är dressyrprogram ryttaren själv har lagt upp och som sedan utförs till passande musik. Musik som används till kürprogram kan vara allt ifrån klassisk musik till ABBA. Den som följer OS vet att det också finns en gren som går under namnet paradressyr, en gren av dressyren som rids av ryttare med någon form av funktionshinder. Även denna disciplin delas upp i olika svårighetsgrader, fyra för att vara exakt, där varje grad utgörs av ett specifikt program.

En sport för alla

Det är något avslappnade med att se en häst och ryttare helt i samspel med varandra. Hästen reagerar på minsta lilla skänkelvikning från ryttaren och tillsammans rör de sig smidigt genom ett väl inövat program. I de högre klasserna är ryttaren elegant klädd i frack och hatt, medan hästens muskulösa kropp glänser och såväl manen som svansen är utsmyckad med små flätor eller knoppar. Det tar tid att lära sig en så disciplinerad sport som dressyr, men när man väl känner att man är ett med sin häst är det belöning nog. Är man intresserad av att lära sig dressyr är en bra ridskola med skickliga lärare det första steget.