Ridkonst

Ridkonst

Ridkonst har av utövats av människor under tusentals år. Troligtvis så började det med att man insåg att man kunde tämja hästar för att använda dem till att underlätta i utförandet av olika arbeten. Inom tävlingar i ridkonst så är det ryttaren, snarare än hästen som utvärderas. Det finns en mängd olika grenar inom sporten, däribland banhoppning, terrängritt och hunt seat. Bedömningskriterierna omfattar ryttarens prestanda och kontroll av hästen, klädsel, presentation och rätt form. Vanligtvis kontrolleras även faktorer som en ryttares balans och renlighet samt poleringen av häst, ryttare och utrustning. Prestandan hos hästen bedöms inte i sig, men en illa presterande häst anses reflektera förmågan hos ryttaren.

Ridkonst, platta grenar och hoppgrenar

Inom ridkonst ska en bra ryttare alltid vara i balans med hästen och ha en korrekt position i varje steg, rörelse eller hopp. Dessutom ska ryttaren kunna uppvisa en befallande, men samtidigt avslappnad närvaro och kunna styra hästen med nästan osynliga medel. För de grenar som ej inkluderar hoppning, exempelvis promenad, trav och galopp, de så kallade platta grenarna, kan en ryttare bli ombedd att rida utan byglar eller att utföra diverse andra tester inför domarna. Ryttaren ska ha en jämn och stadig kontakt med hästens betsel under hela utförandet. Felaktiga ledningar, ojämn takt och fel diagonaler straffas. Förlust av en bygel eller att släppa tyglarna kan orsaka eliminering.

I hoppgrenar, det vill säga tävlingar inom ridkonst där häst och ryttare hoppar över olika hinder, blir ryttaren bedömd efter sin insats att kunna rida en bana som inkluderar minst sex hinder som ska hoppas över. Inom ridkonsten har hoppgrenarna sällan hinder som är högre än 1,07 m. Klasser för mer erfarna ryttare kan kräva att man genomför åtminstone en flygande förändring, och en eller flera kombinationer. Ryttaren bedöms inte bara på läge och effektivitet utan bör också hålla en jämn takt och närma sig varje hinder förberedd till hopp vid ett lämpligt avstånd. Ridbanan kan även inkludera Liverpool- eller vattenhinder beroende på grenens specifikationer.

Tester som ryttaren ska kunna utföra under tävling

Ridkonst hoppning över hinder

De tester som ryttaren ska utföra under en tävling brukar väljas av domaren. Testerna kan variera en hel del men kan exempelvis omfatta en demonstration av galopp, trav eller cantering över låga stängsel (upp till 90 cm) eller hoppa hinder på en promenad (upp till 60 cm). Att utföra en serpentin på trav eller galopp med flygande förändring eller att ge en uppvisning av ridning utan stigbyglar kan också granskas. Dessutom ska ryttaren kunna svara på muntliga frågor om utrustning, konformation och visa prova på allmänna och grundläggande kunskaper inom ridkonst. Ryttare kan också bli ombedda att byta hästar på högre nivåer såsom vid en nationell final.

Hunt seat är en relativt ny typ av ridkonst som är vanligt förekommande i nordamerikanska hästshower. Tillsammans med dressyr är det en av de två klassiska formerna av engelsk ridkonst. Hunt seat bygger på traditionen av rävjakt och tävlingarna i Nordamerika omfattar både platta grenar och hoppning över hinder. Termen hunt seat hänvisar till att ryttren sitter med en något framförvarande position i sadeln under ritten. Detta inkluderar korrekt benställning med vikten på hälarna, mjuka händer, bra hållning, balanserad sits och ögonen riktade uppåt och framåt. Ryttaren ska hela tiden blicka över och förbi det första hindret fram mot nästa hinder. Ryttaren använder vanligen ett ”två-punkts” läge medan man hoppar hinder. Positionen kallas så eftersom ryttaren har ”två punkter” (båda benen) i kontakt med sadeln. Ställningen liknar den som kan ses också inom hinderhoppning och fälttävlan.

Kategorier inom hunt seat tävlingar

Hunt seat tävlingar delas i allmänhet in i tre kategorier vilka kallas för jägare, ridkonst och hopp. Jägare som grupp bedöms på beteende, sätt att gå, och konformation. Hoppare bedöms efter hur snabbt en häst kan slutföra en kurs av hopp med minst antal fel. Ryttare som tävlar i kategorin ridkonst bedöms på förtroende och formen hos ryttaren, samt smidigheten och helhetsintrycket av hästen och ryttaren som ett team. Ryttaren ska vara klädd konservativt och klassisk klädsel består av beigea, sandfärgade eller gråa byxor. Till det bär man en vit eller ljus pastellskjorta under en svart, marinblå, grå, jägargrön eller mörkbrun jacka. Ledningen kan välja att avstå från kravet på jacka om värmen och luftfuktigheten är mycket hög.